Dessa ungdomar...........ibland blir jag som tokig på mina egna.....och i just det här specifika fallet så är det min yngsta....eller "Yngstan" som jag brukar kalla henne........

Tänk att jag fattar inte varför det är så svårt att fatta........?!?!

Hela livet är som ett plus- och minuskonto. Det man sätter in får man ta ut......Inte konstigare än så....

Så varför är det så svårt att förstå att om man vill tapetsera om sitt rum......eller om man vill ha gardiner......eller om man vill ha tvättat..........eller om man helt enkelt vill nåt annat.......så får man ge nåt.......frigöra tid för mig.......

Jag är inte anställd här hemma och jag får banne mig ingen lön för det heller.........och återigen....Tänk om alla kunde bidra så skulle vi alla må mycket bättre!! Istället för att jag ska städa/plocka/tvätta/laga mat i 2 timmar/dag........så kunde väl vi alla dela på det och var och en lägga en halvtimme var....... Samma resultat......!!

Detta fenomen retar mig så ofantligt att det saknas vilja........och lust att bidra!! 

Det ligger en hel del sanning i det påståendet. Faktiskt.... I alla fall för mig....Oavsett vad det gäller!! Det går aldrig och då menar jag verkligen ALDRIG att reparera en lögn!! Skadan är gjord!! Och hur jag än vill och försöker så finns lögnen alltid kvar och lurar i kulisserna......för har man ljugit en gång.....så kan man ljuga igen och igen och antagligen en gång till........

Om jag ställer en fråga så förväntar jag mig ett ärligt svar. Always!! Och kan man inte svaret så....säg det då!! Det är inte alltid säkert att man kan svara på en fråga på direkten......Ibland kanske man till och med måste få fundera en smula för att svaret ska bli rätt och ärligt........Men säg det då!! 

Sen finns ju såna där situationer där man själv vet hur det ligger till....och kroppsspråk och annat avslöjar att så är det....men om man skulle ställa frågan så får man ett oärligt svar....så därför frågar man inte.....

Vissa saker bara vet man......och som jag ibland skulle önska att det inte var så......eller att jag kunde bortse från vissa saker.....men nope......funkar inte!! Så jag måste lära mig att leva med det.......för den enda man kan förändra är sig själv och sitt eget tänk. Men hur gör man då?? Lite osäker om det sättet jag använder mig av nu funkar faktiskt........stäng in och kasta nyckeln känns väl inte direkt smart kanske.....men just idag så får det vara så........tills vidare.....inget jag tänker prata om mer idag i alla fall.......!!

Ibland kan jag känna en avundsjuka på de som befinner sig i min närhet........för även om jag är komplex och strulig och kanske ibland inte tänker till........så är min värld väldigt svart-vit.... vilket gör att jag säger det jag menar och menar det jag säger.....jag säger mig inte vara något jag inte är......och jag säger mig inte uppskatta saker som jag inte gör......och jag är ärlig om vad jag ser, tycker om och uppskattar.....

Äsch..........det känns inte som om jag kommer längre nu.......det bara känns....ont......så jag lägger ner detta ämne for now.......

Hmmm......vad kan svaret vara på den frågan månntro. Kanske för att jag har så himlans mycket i huvudet...Så många tankar som tar plats och som cirkulerar och......som bara är i vägen helt enkelt....Kanske kan jag få lite "piece of mind" genom att pränta ner dem. Visst....I grund och botten har jag väl lika gärna kunnat skriva en dagbok.....men pga olika omständigheter så är det lättare att skriva på datorn än på papper så då blev det det här alternativet......... Tanken är inte heller att någon ska läsa det jag skriver utan det är mest för min egen skull. 

En blogg......Men varför en blogg sa min "sambo".....och mina barn sa tyyyyp detsamma. En kommentar från ett av barnen var att: - "Men Mamma.......ingen kommer att vilja läsa det du skriver......". Som om det skulle vara avgörande. Men det är klart. Nån "outfit" kommer jag inte direkt att lägga ut här och att någon skulle vilja se "min outfit" eller nån bild där jag plutar med munnen......känns mest skrämmande faktiskt........fniss

Hur som helst så är jag då här........mina ord och mina tankar......och mitt liv.....och sånt som bekymrar mig, sånt som irriterar mig och kanske helt plötsligt sånt som jag bara måste få uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuut!! För livet kan ibland vara en jobbig period.......

Sen tar jag tillfället i akt och faktiskt erkänner att just nu.......så fattar jag absolut "nothing" om hur detta fungerar så vi får väl se vad som händer.......

Kan ju berätta nåt skoj eller egentligen så är det ju inte direkt skoj men lite annorlunda är det nog. I alla fall för mig... Var hos en privaläkare igår och det var jag, "Äldstan", Pappan och så min älskade sambo som var på plats. Ämnet var jodbrist?!?! Hon tog fram en flaska jod och la en droppe på oss alla.......på handleden. Med en liten bit papper så sög hon upp överflödet så att det endast var kvar en orange fläck på oss alla. Själva idéen var att man skulle på ett enkelt sätt se om man hade jodbrist och samtidigt så fyllde man på med lite jod....via själva absorberingen...Klyftigt som tusan egentligen!! I alla fall.....Om fläcken fanns kvar då ett dygn hade gått så var jodvärdet helt ok......till och med toppen och om det försvann inom 6 timmar så hade man som jag förstod det en väldig jodbrist. Okeej......man behöver ju inte direkt vara Einstein för att förutspå resultatet.......Joden tillfördes vid 14.30 tiden och då vi kom hem vid 21 tiden så tittade vi och jämförde. Min fläck var som nästintill bortblåst medans sambons fanns kvar......."Äldstans" fläck fanns också kvar men inte lika stark som sambons......och min var då som tyyyyyp bortblåst........Nähä....??!! Förvånad??.....Nope!!.....inte direkt!!